Valentine´s Cupcakes

Valentine´s Day.

I svenska småskolan genererade denna s.k "Hallmark* Holiday" på sin höjd ett par utklippta hjärtan i ritpapper från klasskompisarna. Hemma fick vi ett påskägg i hjärteform som innehöll geléhjärtan, ett kort gömt under huvudkudden och kanske en liten kramig nalle från världens snällaste mamma.

Men förutom detta passerade Alla Hjärtans Dag ganska obemärkt förbi.

Så döm min förvåning när jag plötsligt befann mig i U.S.A.

Två dagar efter jul hade juldekorationerna - som förövrigt dykt upp en dag efter Thanksgiving - vars kalkoner och cornucoupias** trängde undan spöken och häxor i skyltfönstren mindre än 12 timmar efter att hela landet gått på kollektiv trick-or-treatrunda i kvarteret, förbytts mot ulliga djur, röda rosor och en miljaaaaaard hjärtan.

När vi hemma i Svedala ägnar januari månad åt att äta snabbmakaroner, motionera och sluta röka hänger sig den kvinnliga delen av den amerikanska befolkningen åt följande:

a) hitta en man
b) om man finns, lämna tydliga vinkar om "romaaaaaaance", "champaaaaagne" och framförallt - diamanter
c) få panik för att man inte finns/eller att man inte kommer att köpa en tillräckligt dyr diamant
d) tänka på diamanter
e) köpa en röd klänning och röda skor vilka kommer passa utmärkt till diamanter

Allt du sett i amerikanska filmer är sant.
Just D kunde lika gärna sjungit om Valentine´s:

Över hela landet drar en kollektiv noja
Det pyntas, sjungs och skickas fåniga kort
Oh Hallmark, se nu vad du har gjort

 
En romantisk middag, röda rosor (och förstås en diamaaaaaaaant) är den ultimata bekräftelsen på kvinnans betydelse och värde. Hur dyr middagen är och hur många, och långa rosor hon får kan användas som en måttstock gentemot andra. Vem är mest älskad på Valentine´s Day?

Om man är mest älskad de andra 364 dagarna på året är av underordnad betydelse.


Självklart tycker jag, som nu bor i Sverige, att V-Day är en underbar händelse ett kommersiellt jippo designat av detaljhandeln för att få oss att konsumera mera. Jag kommer gråta syndafloder om jag inte får en massa presenter och minst en serenad sätter inte mitt värde efter hur mycket chokladkonfekt jag håvar in tisdag den fjortonde.

Jag bryr mig sådeles JÄTTEMYCKET inte om presenter, choklad eller rosor den 14 februari.






Säg åt min man att allt under en karat är anledning till skilsmässa.

 
*Hallmark är ett stort amerikanskt kort/presentföretag
**Cornucopia är ett ihåligt horn fyllt med frukt el. dyl som symboliserar rikedom och överflöd

Valentine´s Day Cupcakes
Citron och vaniljcupcakes med jordgubbscouli och frosting
12 stora eller c:a 32 mini

3 ägg
2½dl strösocker
1 tsk äkta vaniljpulver
100g smör
1dl mjölk
3½dl vetemjöl
1 ½tsk bakpulver
1 nypa salt
Rivet skal av en citron
saft av ½ citron     

Sätt ugnen på 175grader. Vispa ägg, socker och vaniljpulver vitt och pösigt i en köksmaskin eller med elvisp. Smält smöret och häll i mjölken. Blanda smör/mjölkblandningen i äggvispet. Sätt maskinen på låg fart och häll försiktigt i vetemjöl, bakpulver och salt. Övermixa inte.
Tillsätt rivet citronskal och saft.

Sätt pappersformar i muffinsplåt och fyll till lite mer än hälften med smet.

Grädda i mitten av ugnen i c:a 15 min.
Låt svalna på galler. Det går bra att frysa muffinsen och tina före garnering.

Muffinsreceptet är en lätt omarbetning av Leila Lindholms White Princess Cupcakes.


Jordgubbscouli

1½dl frusna jordgubbar
2msk florsocker
½msk potatismjöl

Lägg bär och socker i en kastrull. låt koka upp så att bären sönderdelas. Passera genom en finmaskig sil så att kärnorna skiljs från sylten. Koka upp den kärnfria sylten igen. Tillsätt potatismjöl och låt sylten tjockna något.


Frosting

3dl vispgrädde
1dl florsocker
200g philadelphiaost
½dl jordgubbscouli

Vispa grädden. Tillsätt ½dl florsocker och vispa ner det i grädden.
Tillsätt osten och vispa till smeten är slät. Tillsätt jordgubbscoulin och mixa in den i krämen.
Frostingen skall vara svagt rosa och ganska fast i konsistensen. Tillsätt mer florsocker om det behövs.


Montering

Häll en tesked jordgubbscouli ovanpå varje avsvalnad cupcake.
Spritsa frosting ovanpå med en stor öppen stjärntyll.
Dekorera med strössel.

Man får äta fler än en.

Laxtartelette

Jag borde nog gå med i ett visst före-detta-statsbärande parti. Dock inte av politiska skäl, även om de verkar behöva en eller annan ny medlem just nu, utan rent personliga.
Jag är nämligen värdelös på att säga nej. Och just nej verkar vara det som partiet är riktigt, riktigt bra på.

Hade de små orden nej, tyvärr, kan inte, har ingen möjlighet funnits i min vokabulär hade jag kanske lyckats med det där som jag alltid föresätter mig, som koll på deklarationen, ordentligt strukna jobbkläder och välstädade köksskåp.

Men å andra sidan, hade jag gått med i röda-rosen partiet hade jag missat allt roligt som icke-nej-sägande medför.

172 par skor i garderoben. Det går inte att säga nej till höga klackar. Eller låga. Eller skor som är rosa.
Och absolut inte skor som är på rea. Jag tror faktiskt det är olagligt.

En ej-färdigskriven revy med 57 dagar till premiär. Och inte en enda såld biljett. Men hoppet är det sista och allt det där...(Btw. Beställ biljetter på www.bokavarberg.se Showen heter Svindlande Höjder och spelas i Nöjeshallen, Varberg 23-24 mars).

Boka genast!!

Träningsvärken som bara kommer efter 5 timmars trollande (trolleri, trollning??) i tomteskogen. Aj.

Två trötta troll vid trollstenen.

 

Och glädjen hos motionärerna på Ärnäshalvön. Trots att passet sabbar hela mitt schema.



För att nämna några av alla de saker jag inte borde göra.

Vad du borde göra däremot är Laxtarteletter.
Snabbt, enkelt och gott. Punkt.

Laxtarteletter 8st
4 smördegsplattor, frusna
100g kallrökt lax i strimlor
1/4 purolök, strimlad
1 ägg
½dl matlagningsgrädde
klippt dill
vitpeppar
riven ost
citron
creme fraiche
dill eller gräslök till garnering

Tina smördegsplattorna något. Skär dem mitt i tu. Placera varje halva i en muffinsplåt av teflon så att degen täcker formens kanter. Lägg strimlad purjo i botten på varje "smördegsskål". Lägg sedan i några strimlor rökt lax.
Vispa ägget med en gaffel. Häll i grädden och klipp ner dill. Smaksätt med en aning vitpeppar.
Häll lite äggstanning i varje skål, så att laxen täcks och strö riven ost över.
Grädda i 200 grader till äggstanningen stannat och tarteletten fått fin färg.

Låt svalna och dekorera sedan med en klick creme fraiche, citron och en dillkvist.

Dumt att vara nej-sägare till en sån här.



Vintrig köttgryta

Har ni tänkt på att om ett hus är sådär särskilt vackert att det får figurera i en inredningstidning, en livsstilsbok eller en engelsk roman så har det alltid ett namn. Ja inte Illervägen 3 eller så, utan ett målande, estetiskt tilltalande namn som ännu mer förstärker och förhöjer det unika med huset ifråga?

Jag tänker på Grönkulla och Blomgården från flickböckerna,  "Pem-ber-ly" som i Stolthet och Fördom är själva bilden av raffinemang och stugorna som huserar hjältinnor från modern chick-lit; Meadowview, Orchard Cottage och The Nook.

Husen häromkring har namn som Ängakullen, Liagärde och Fågelsången.

Vackert, målande, poetiskt.

Vårt rödmålade tillhåll, uppbyggt på grunden från ett 1800-talstorp heter Riserna. På lokal dialekt uttalat <Ri-Serrrrrr-a>. Som en blandning av risigt och jag-vet-inte-vad.

Riserna jordkällare i vinterskrud

Det har vid fler än ett tillfälle hänt att jag funderat över att helt enkelt byta namn på huset till något mer tilltalande, men jag misstänker att man inte ostraffat bråkar med husgrundens anfader och har därför snällt låtit bli.

För det måste väl finnas nån anledning till att husen heter just som de gör? För det kan väl inte vara så cyniskt att en mäklare, i sin iver att porträttera en lantlig idyll, döper huset till "Paradiset".

Tänkte väl det.

Så gubben Riserna, eller vad han nu hette, har bott här, slitit, brukat jorden och hållit kreatur i ladan. Och till hans minne heter huset Riserna och så får det helt enkelt förbli.

Och att jag numer kan åtnjuta titeln "ho i Ri-serrrra" med traktens befolkning är faktiskt en seger i sig, för det är inte alltid lätt att vara utsocknes inflyttad till små samhällen på landet. Men det är en annan historia.

Här kommer iallafall receptet på en snabb vardagsgryta som värmer i vintermörkret.

Snabb köttgryta 4 port

300 gram skinkschnitzel
1 stor gul lök
8 champinjoner
1-2 köttbuljongtärningar
1 msk kinesisk soja
4dl mjölk
ev. 2 msk creme fraiche
vitpeppar
maizena redning

Fräs löken mjuk i olja på låg värme i en stor stekpanna eller gjutgärnsgryta. Ta ur löken och höj värmen. Fräs champinjonerna till de fått färg. Ta ur svampen.
Strimla schnitzeln, krydda den med vitpeppar och stek den hastigt på hög värme, tills den fått stekyta. Lägg i lök och svamp. Sänk värmen till låg. Tillsätt soja och ungefär hälften av mjölken. Smula i buljongtärning. Börja med en halv. Jag använder ekologisk buljong och då går det åt mer än om man använder "vanlig". Smaka av.
Tillsätt resten av mjölken och rör om. Smaka igen och tillsätt eventuellt mer buljong. Höj försiktigt värmen så att såsen knappt börjar sjuda. Strö över Maizenaredning och rör om ordentligt. Såsen skall tjockna så att den "täcker" baksidan på en sked.
Tänk på att mjölk är känsligt för hög värme. Smaka av och tillsätt ev. en klick creme fraiche eller två.

Servera med kokt ris och röd vinbärsgelé.

Pink Grapefruit Margarita

 

En kväll i mars, någonstans i Kowloon uppstod hos min äkta hälft ett behov att finna den perfekta margaritan. Antagligen var detta något han funderat på ett tag, och åtskilliga mil från mitt älskade kök kunde jag inte göra mycket för att hjälpa till.
Men vi fann på råd och vart vi än kom på våra asiatiska irrfärder beställdes det iallafall en margarita. 

Hong Kong by night!

Ingen föll riktigt maken på läppen, och under sommaren har jag vid fler än ett tillfälle fått ta fram citruspressen, flingsaltet och min vän Jose Cuervo för att göra ett försök. Det har testats alla upptänkliga varianter. Med eller utan cointreau, bara lime, bara citron, hälften av varje.

Några fick OK, andra benämndes som bra, men den perfekta margaritan var fortfarande utom räckhåll.
Som tur var hamnade vi, som av en händelse i Södra USA. Margaritans hemland.
En löjligt varm eftermiddag i Savannah, Georgia, när luftfuktigheten nått sådana nivåer att det nästan var torrare att hoppa i poolen, gick vi längs Canal St. Ja, eller den längre av oss gick, den andre trippade flämtande efter i klackar alldeles vansinnigt olämpliga för promenad på kullersten och flämtade -det är vaaaaaaaaarmt!!!

Feeling hot hot hot!!

Lösningen på bådas våra problem uppdagade sig strax. En pub. Som sålde margaritas. Lycklig över att ha hittat ett sätt att få tyst på sin klagande fru, stod vi strax med varsitt glas i handen. Plastglas. Med något illgrönt i. Som kom från nån slags Slush Puppie-liknande maskin (kommer ni ihåg dem) bakom disken. Needless to say: Jakten gick vidare.

Hemma hos Hemingway

På Key West finns inte bara katter med sex tår, Hemingways gamla hus och sjuttiofjorton fulla amerikanska ungdomar på spring break, utan även en restaurang som påstår sig vara platsen där margaritan uppfanns. Om inte den perfekta margaritan fanns här, finns den inte, konstaterar maken och använder ren muskelkraft för att manöverera oss fram till baren.

Margaritaville!

För att få köpa en margarita på Jimmy Buffet's Margaritaville (gör ett spotify-sök! Gör det nu) måste man hålla upp händerna som en hajfena ovanför huvudet. På fullt allvar. Vi gör lydigt som servitrisen säger för vi vet ju att belöningen kommer i "Världens Bästa Margarita". Och vi har ju trots allt sökt i två världsdelar redan. Kvinnan bakom disken fotar oss i denna löjliga pose och sträcker sig efter två glas på hyllan. Som hon fyller med illgrön, färdigmixad slush. Besviket vänder sig min man mot mig och säger. Gumman, dina margaritas är nog godast ändå.



Nu är det vinter, och jag har hört att man ska använda råvaror i säsong, så här kommer en uppdaterad variant:

Pink Grapefruit Margarita 2-3 st

2 blodgrapefrukter
2 citroner
1 lime
½-2 msk rörsocker
tequila gold
flingsalt

Pressa citrusfrukterna. Sila bort fruktkött och kärnor. I en liten tillbringare, häll upp 6 shotglas av citrusjuicen. Tillsätt socker. Börja med ½ matsked och rör till sockret löst sig. Tillsätt mer efter smak.
När sockret har löst sig helt och blandningen inte smakar alltför surt, tillsätt 4 shotglas tequila. Det är lättare att mäta i glas än i ml, för det är propotionen saft till tequila som är tricket med margaritan.
Skippa cointreaun. Den gör inget för smaken, och är bara dyr i inköp.

Häll flingsalt på en assiett. Fukta kanten på ett fint glas med saften från en pressad limeklyfta och sätt glaset upp-och-ned på assietten. Hjälp till med fingrarna så att saltet fastnar på glasets kant.

Fyll glaset till hälften med drinken och toppa med isbitar. Servera genast och dröm om karibiska öar.

Vad mannen tyckte om denna variant? -Ok, men du har gjort bättre. Jakten går vidare.

Cannelloni med kyckling och grönsaker

Jag är en teknisk idiot. En sån där som annars bara finns i amerikanska romantiska komedier, och som står och hjälplöst viftar lite med en hammare pyntad med rosa fjädrar och glitter. Skillnaden mellan mig och sagda amerikanska våp är att hon alltid har perfekt hår, size 0 jeans och att räddaren i nöden (a.k.a her romantic love interest) med ett leende på läparna kommer till räddning och fixar problemet.

I mitt fall är uppenbarelsen snarare vinterglåmig och räddaren något mer motvillig att bryta upp från sin sysselsättning i form av jag-löder-min-förstärkare/sågar-ner-ett träd/mekar-med-nåt-väldigt-viktigt-i-ladan/stör-mig-inte!!!

Så var även fallet idag när jag skulle.... trumvirvel: Bränna en CD!! Ok, fullt så förvirrad är jag inte att jag inte klarar av det. (Absolut inte. Kommer inte på fråga. Har aldrig hänt mig. Nope.)

Men en sann vän av all-things-matching vill ju inte bara ha en vanlig CD i ett vanligt fodral. Jag skulle ju få skämmas varje vecka i gymsalen när alla som tränar för mig ser min fula egenbrända skiva.

Lösningen finns dock nära tillhands. Herrn i huset hade i sin outsägliga godhet beslutat att jag ville ha en multiskrivare i julklapp. Mmmm. Just det. Vad jag alltid har önskat mig. En stor klumpig plastpryl som numera är placerad på TV-bänken. "Så att vi kan känna in var vi vill ha den." Det är en skrivare. Inte ett okänt verk av Chagall.

Sagt och gjort. Jag designar CD-etikett och matchande omslag och skrider till verket med att printa ut dem. Eller snarare: Öppnar alla luckor på den mystiska manicken, trycker lite halvhjärtat på några knappar, maskinen piper och jag ropar. -Älskling vill du hjälpa mig med en grej?!

Visst blev det fint!?

Han som känner mig så väl svarar med: -Vad har du nu gjort?? Du har väl inte tryckt in skivan nånstans i skrivaren? Pilla inte!! Det känns bra att vara betrodd. Även om jag inte har bästa historiska bevisläge här. Det hela fortskrider med att herrn trycker på lite knappar, öppnar några luckor, säger till mig att trycka på datorn och Simsalabim! Ut kommer en perfekt CD med matchande fodral. Lätt som en plätt. Eller Cannelloni. För det är iallafall någonting jag klarar av.

Gratinerad Cannelloni 4-6 port

16 Cannelonirullar (Barilla) eller 8 färska lasagneplattor delade på mitten
2 kycklingfiléer stekta och avsvalnade
1 paprika i valfri färg
6 champinjoner
10 cm purjolök
4 skivor bacon, stekta
1 burk creme fraiche
örtsalt, vitpeppar

5 dl mjölk
2 msk idealmjöl
2 msk smör
2-3 tsk sambal oelek eller cayennepeppar efter smak
salt
riven ost

Sätt ugnen på 175 grader.



Frästa grönsaker och bacon.

Riv kycklingköttet i bitar. Skär grönsakerna i små bitar. Stek champinjonerna i en stekpanna och när de är klara, häll i resten av grönsakerna och låt fräsa nån minut. Lägg kyckling och grönsaker i en bunke. Smula över bacon. Rör ner creme fraichen och smaka av med salt och peppar.



Spritsa in fyllningen i pastarullarna.

Smörj en ugnsfast form.

Fyll cannellonirullarna med fyllningen. Använd sprits eller sked. Om du använder färska lasagneplattor, lägg en rand av fyllningen en bit in på plattan och rulla in den. Pensla med vatten som "lim" och lägg cannellonin med skarven nedåt i formen.

Lägg rullarna i en ugnsfast form.

Koka en bechamel genom att smälta smöret i en kastrull och vispa ner mjölet. Späd med mjölk (vispa hela tiden så att inga klumpar bildas) och sjud upp så att såsen tjocknar. Vispa ner salt och sambal oelek eller cayennepeppar.

Häll såsen över cannellonin, strö över ost och grädda i ugnen c:a 30 minuter.

Servera med sallad.

Kanongoda kanelbullar

Välkommen!

  En sak är säker. Kommer du på besök till mig så kommer du alldeles säkert att bli påtvingad en kanellbulle. Eller tre. Samt en gräddring, kolakaka och minimuffins. Men det kommer vi till senare. Om man bor på landet, långt ute på vischan långt från ära och redlighet som jag gör så får man inte särskilt många spontana besök.

Det kan ha något att göra med att spontaniteten försvinner nånstans mellan att sätta sig i bilen och köra 20 min utan att veta om den man skall besöka är hemma. Eller bara att ingen vill komma och hälsa på. :(

För att öka chansen att få besök har jag därför utvecklat en avancerad strategi. Kakfrysen. Frysen som vi slängde ut när köket ekiperades med nya, efterlängtade vitvaror fick en andra chans. I uterummet. Och härbergerar nu endast goda saker. Kakor, saft. Och kanelbullar. Jag har odlat kakfrysens varumärke hårt i flera år. Alla vet om den. Arbetskollegor, släkt och cyklister från den lokala cykelklubben som brukar trampa förbi på vägen utanför.

Vad passa då bättre som start på min bloggkarriär än ett recept på de godaste kanelbullarna? Tänkte väl det.

Tricket med goda bullar är inte receptet. Av erfarenhet funkar de flesta recept. Jag bakar till exempel alltid mina bullar efter receptet på mjölpaketet. Japp. Inga hemliga  ingredienser eller avancerade metoder. Hemligheten ligger istället i känslan. Känslan för degen, konsistensen och blicken för att se om något skall till.

Hemlighet nummer två är ugnen. Tyvärr inte lika lätt att fixa. En bra ugn lyckas med nästan allt medan en dålig kan förstöra den enklaste av degar. Bli vän med din ugn. Lär dig hur den fungerar. Om den bränner ojämt. Om den behöver längre eller kortare tid än vad som anges i receptet. Prata med den. Fjäska för den. Och mata den med dessa kanelbullar. Då ska det mycket till om ni inte blir vänner.

Kanongoda Kanelbullar c:a 30 stycken

150g smör
5 dl mjölk (3%)
50g jäst
två små nypor salt (ungefär en halv tsk)
1 ½dl strösocker
3 tsk nystött kardemumma
upp till 1 ½l vetemjöl special

100g smör, rumsvarmt
strösocker
kanel
1 ägg
pärlsocker

Smält smöret i en kastrull. Häll i mjölken och låt blandningen bli fingervarm eller något lite varmare. Blanda ordentligt så att all vätska har samma temperatur.
Smula ner jästen i en bunke. Häll i lite av smör/mjölkblandningen och rör ut med träslev eller med maskinens degkrok till jästen har lösts upp helt. Häll sedan i resten av vätskan. Tillsätt salt, socker och all kardemumma. Börja med c:a 8dl av mjölet och arbeta in det i degspadet. Tillsätt sedan mjöl försiktigt till degen har en konsistens som är lätt kladdig men inte kletig. Vad jag menar med det är att den skall kännas kladdig när du tar i den, men du ska inte behöva tvätta av deg från fingrarna efter det att du rör den.
Kom ihåg att man alltid kan tillsätta mjöl, men inte dra ifrån. Du kan alltid tillsätta mer under utbaket om det skulle behövas.
Täck över degen med en dubbelvikt kökshandduk och låt jäsa till dubbel storlek eller minst 30 min.
Ställ den "varmt". Undvik drag.

När degen har jäst, stjälp upp den på ett bakbord eller på köksbänken. Knåda degen lätt så att jästbubblorna försvinner. Dela degen i två delar och lägg tillbaka en del i bunken under tiden. Täck den med handduken.
Kavla ut degen. Tunt är bra, men hantera degen varsamt. Bre på ett lager smör över hela degen. Strö sedan över kanel och socker. Kanel är gott, men torkar ut degen, så vill du ha mycket kanel får du också ta mer smör.

Vik degen "på mitten" genom att ta tag i den övre delen av degen och dra den till den nedre kanten. Tryck ihop deghalvorna och kläm åt längst ner i kanten. Se till att det inte finns luftbubblor i degen. Kavla i såfall ut dem med kaveln.

Skär 1 ½cm breda remsor av degen med en kniv eller pizzaskärare, uppifrån och ner. Bredden avgörs av hur stora bullar du vill ha och hur tunt degen är kavlad.
Tvinna sedan remsan så den antar formen av en spiral. Tvinna så mycket det går, till remsan har fått formen av ett "rör". Ta sedan tag i kanterna på remsan med händerna och snurra ena änden runt ditt finger (som håller den andra änden). När hela remsan är snurrad, fäst änden genom att trycka in den under bullen.

Lägg bullarna på plåtar, helst perforerade "bakplåtar" eller på bakplåtspapper på en vanlig plåt. Täck med handduk.Sätt på ugnen på 200grader (varmluft) eller 225 grader om du har en vanlig ugn. Jäs degen i 40 minuter.
Under denna tid får inga dörrar eller fönster stå öppna. Kall luft kommer med säkerhet att förstöra jäsningen. Värmen från ugnen hjälper också till att jäsa bullarna.

Vispa ägget med en gaffel. Pensla bullarna. Var noga. Strö pärlsocker över och grädda i ugnen c:a 5-8 minuter. Vakta dem noga. Bullarna är klara när de har en lätt ljusbrun färg.
Om du är osäker kan du ta ut en och "knacka" på undersidan av den. Låter det ihåligt är den klar. Gör dock inte detta förrän bullarna är nästan klara. Att öppna ugnsluckan kan göra att bullarna faller ihop.

Ta ut och låt svalna på galler. Om du ska frysa in, gör det så fort bullarna har svalnat. De behöver inte bli helt kalla.

Servera nygräddade med ett glas mjölk.