Mums mums cupcakes

Nu är det en månad kvar till julafton. Och ur led är tiden.

Mina tomatplantor vill inte dö.

Ja, inte för att jag aktivt brukar önskar livet ur saker som lever eller så, men nu är det faktiskt dags för advent, och då är det liiiite sent att börja producera alla de där fina röda frukterna som jag i min enfald drömde om att plocka i somras. Men så tänker minsann inte mina plantor. De tänker att julen är ju röd - alltså passar tomater alldeles ypperligt.

Vad de inte tänker är att alla mina fönsterbräden är fullständigt belamrade med zinkbaljor fulla med flera meter långa rangliga j*kla tomatplantor. Som fäller blad. Och drar till sig allsköns ohyra.
Googla "vita flygare" ska ni få se.

Och, här kommer kruxet, producerar ansenliga mängder söta, röda körsbärstomater.

För se, om plantorna bara hade uppfört sig allmänt illa hade de varit väck för länge sen.
Men man kan ju inte slänga ut växter som producerar mat. Eller?

Tomaternas vara eller icke vara hade gäckat mig i flera veckor dagar en stund när Herrn i huset utbrister:
-Idag ska vi tvätta fönstren!
Nu får du flytta bort alla de där fula växterna som tar upp hela vardagsrummet. Jag begriper inte varför du envisas med dem varje år. Tomater är ju inte ens gott!

Ja. Då var det bestämt. För det blir då aldrig alltid som Hih har sagt.
Och om han säger det är det inte jag som har dödat plantorna. Jag agerade bara på order. Sådetså.

Tomatriset förpassas till ättestupan, ja vår slänt för trädgårdsavfall alltså, och kvar blir rena fönster och en massa omogna, gröna tomater.

Tomaterna läggs ordentligt i en skål i fönstret, för att där mogna i novembersolendimman.

Några dagar senare går jag förbi skålen för att se om de små stackarna lyckats sno åt sig nåt solljus.
Och tycker mig märka att de är oväntat få.

-Duuuu? Ropar jag till Hih som sitter på övervåningen och vrider lite på en förstärkare.
Har du ätit tomaterna i fönstret?

Inget svar. Jag vet att jag inte får störa när det pågår saker som har med gitarrer att
göra. Men det har inte hindrat mig de senaste fem åren eller så.

Jag testar igen.
-Har du ätit tomaterna i fönstret undrar jag????

Det hörs en suck från våningen ovanför.
-Va?? Vad pratar du om? Nu stör du mig igen.

-Ja, men tomaterna? Har du ätit av dem? De verkar vara så få?

-Nej, svarar Hih, med en resignerad suck. Jag gillar inte tomater vet du väl. Stör mig inte nu.

Nähä. Tomaterna lämnas åt sitt öde.

Nästa dag när jag passerar förbi skålen med tomater är den tom. Tom. Som i inte en endaste stackars tomat ligger i skålen.

Nu anar jag ugglor i mossen och tomtar på loftet. Antingen har Hih en omedveten faiblesse för att äta tomater ur skålar och ljuga om det. Eller.....

....så har vi haft besök av en tomattjuv!!!

Jag ropar resolut på Hih och ger mig inte förrän han kommer och inspekterar den tomma skålen.
-Titta här. Den är alldeles tom, utbrister jag och kastar mig handlöst in i diverse konspirationsteorier om allt från tomatianer till makens eventuella nattliga sömngångarepisoder.

-Men du får väl vara lite mer ordentlig, suckar Hih och pekar på tomater som ligger i kökets alla hörn. 

-Jag har inte lagt dem där utbrister jag och slänger mig genast på golvet för att undersöka de bortsprungna grönsakerna.

Och det är då jag ser det. Inte fötterna på tomaterna som jag halft om halft förväntat mig att de odlat, utan de små, små skaldelarna som ligger jämte.

Möss.

Möss. Som har snott mina tomater. Som har klättrat upp på fönsterbrädan. Dribblat ner tomaterna från en skål, ner på golvet och in i alla hörn.

Zlatan, släng dig i väggen.

Efter några sekunders beundran för de läskiga små gnagarna inser jag att jag har oväntat besök. Som minsann inte ska få nåt Gevalia. Eller någon annan matvara heller för den delen.

Hysterisk städning tar vid. Allt som ev. kan tänkas attrahera en mus "säkras" i tättslutande burkar, skåp och lådor.

Kommer ni ihåg det där jag sa om att jag inte gillar att döda levande ting.
Jag bara skojade. Mina tomater ger man sig inte på ostraffat.

Nu är det krig.
Fällor införskaffas. Hih riggar dem med superstark chilipeppar.
Jag inser att det not likely kommer att generera några fångster och byter ut det mot bacon.

Glad i hågen kryssar jag runt fällorna som nu står uppställda över hela golvytan och går och lägger mig i förvissning om att imorgon kommer problemet vara ur världen.

Morgonen efter, som ett barn på julafton, smyger jag mig upp för att vittja fällorna.
Baconet är borta. Och fällorna är tomma.

Jag svär högljutt och väcker Hih tyst för mig själv och gör mig istället iordning för jobbet.

Det är när jag ska sätta på mig skon jag upptäcker det.
Den alldeles nya stöveln har ett stort hål i sulan.

Och längst fram i tån ligger det en bit bacon.

Mössens julafton kom tidigt iår.

Dessa cupcakes har gäckat mig ett bra tag. Jag har varit livrädd för att "toppen" skulle ramla av när jag doppade dem i choklad. Min rädsla var obefogad. Följ mina instruktioner så kommer du också att lyckas.

Mums Mums Cupcakes

1 ½dl socker
1 ½dl ljust muscovadosocker
1 ½dl vetemjöl
3msk kakao
1 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver


150g smör, smält
2 ägg, vispade
1 ½dl kokande vatten

Om du har tid. Börja med att låta äggvitan och sockret stå i rumstemperatur någon timme. Rör ibland. På så sätt smälter en del av sockret redan innan värmningen börjar. Om inte går det bra att följa receptet enligt nedan. 


Klä en muffinsplåt med muffinsformar och sätt ugnen på 175 grader.
Sikta och rör ihop alla torra ingredienser. Rör ner det smälta smöret. Sedan de vispade äggen och sist det heta vattnet.
Smeten blir rinnande. Häll smeten i formarna och grädda till dess en provsticka kommer ut ren.

Låt svalna helt.

Mums mums topping

4 äggvitor
3dl strösocker
2tsk citronsaft

4 äggvitor
3dl socker
2 tsk citronsaft

200g mörk choklad
2msk mat-eller rapsolja

Förbered genom att ta fram stället till din elvisp, en Kitchen Aid el likn.
Separera äggvitorna och lägg dem i en värmetålig bunke över vattenbad. Häll i sockret och citronen och rör kontinuerligt över vattenbadet till alla sockerkristaller har löst sig. OBS. Se till att alla kristaller verkligen löses upp, annars kommer marängen att bli grynig.

Vispa sedan förhand till en luftig maräng. När det blir tydliga spår efter vispen i smeten ska blandningen vara 65 grader.
Om du inte har en termometer gör det ingenting. Värm bara försiktigt med hjälp av vattenbadet och vispa så till dess blandningen har blivit en luftig maräng. Då är den klar.
Häll över marängen i bunken som passar elvispen och vispa på hög hastighet till dess att skålen har svalnat helt.
Det tar ett tag, det är därför det är bra med en elvisp med stativ.

För över marängen till en spritspåse med rund tyll, eller klipp ett hål i påsen så den får en öppning som är c:a 1,2cm i diameter.

Spritsa marängen i toppig form på cupcaken.

Ställ in i  kylen i c:a 15 min.

Förbered chokladen under tiden.


Hacka chokladen och värm den försiktigt över vattenbad med oljan.
Häll över den smälta chokladen i en mugg.

Doppa försiktigt men bestämt varje cupcake i choklad så att marängen blir helt täckt. Om du missar nånstans, går det bra att pensla på, eller fylla i efteråt.

Låt svalna helt.
Imponera på dina vänner med dessa snygga, men ganska söta cupcakes.