Drömtårtebakelse med chokladglasyr

Drömtårtebakelse med chokladglasyr

Vi bor i ett litet hus.

Hade jag inte vetat bättre (och en gång bott i en amerikansk lägenhet stor som ett frimärke) hade jag angett det till storleken av Hattstugan. Max.

En mäklare hade angivit storleken till "trivsamt och mysigt hus i vackra omgivningar". Vilket är kod för pytteliten sommarstuga. För två. Helt utan prylar.

Tyvärr är det så att det här vinterbonade torpet huset består av prylar och ting allena. Som förökar sig. Och tar över alla utrymmen. Moahhhharrrr.

Säger prylarna.

Inte jag.

Egentligen (eller som jag såg i ett större internetforum häromdan - igenklien -) har vi plats.
Det vill säga i teorin. Där teorin säger att två personer ska klara av att härbergera sig på 142 kvadrat.

Men då har de alltså inte tagit hänsyn till gitarrerna. Som behöver ett eget rum. Och plats i vardagsrummet. Och lite i hallen. Obvioulsy.

Det kan funka.

Ett rum får vi sova i.

Ett rum vigs åt instrumenten. Och lödbänken. Glöm inte lödbänken. Tänk vilken nytta du har haft av den!!! Kommer du ihåg den där gången 2007 när den där sladd-grejen till den där lampan som du gillade gick sönder? Ja just det. Utan lödbänken hade jag inte kunnat fixa den. Sådetså. Säger herrn-i-huset. Om man vågar andas något om att lödbänken kanske borde ge plats åt något annat. Vilket man inte gör.
För trots att lampan för länge sedan har förpassats till återvinningscontainern för elektronikskrot så om vi skiter i att reparera och istället investerar slipper vi lödbänken, älskling, så har vi ju exemplet kvar.

Det sista rummet rymmer en gästsäng. Och mina scrapsaker. Samt alla sparade bröllopsgrejer.
Ja, för man behöver 245 ihopsamlade överblivna vigselprogram, menyer och festprogram. It's a given.
Och solkiga placeringskort, servetter, rosenblad och organzaband. Samt vita bomullshandskar, Pippi-dockor och fjäderpennor från möhippan. Naturally.

Alla grejor, var och en på sin plats, lives together in perfect harmony.

Till den dagen balansen rubbas.

Jag pratar det ultimata kaoset. Breaking the status quo. Upproret. Frigörelsen. Då allt ska förändras.

Det fruktade.

Bygglov - Hattstugan edition.

Det är precis som musical chairs. Att byta plats på alla grejor. Måla om. Fräscha upp.
Det som i samklang existerade i vårt s.k gästrum (i.e skräprum med säng) ska ut.
För jag har, efter sju svåra år (quite literally) fått någon att gå med på att måla om.

Det kan till synes vara ett litet steg för människan, men är i själva verket ett stoooooort steg för herrn-i-huset.
För han har ju tapetserat rummet. 2004. Med röda tapeter med kinesiska tecken på. Och en bård längst upp.
Som är ursnygg. Sa ingen. Nånsin.

Men nu ska det bli andra bullar. Gästsängen ska väck. Väggarna ska bli sobert vita. Hurra.
Och hur svårt är det egentligen att måla? Jag har ju trots allt målat naglarna större delen av mitt liv. Piece of cake.

Dra en roller lite fram och tillbaka och se den magiska förändringen.
Jag drar på mig piffiga målarkläder i form av leggings med hål, (det är inte klokt hur många leggings med hål som fortfarande bor i min strumpbyxelåda) och linne med snobben.
Man kan fortfarande vara moderiktig även om man är hantverkare.

Jag laddar genom att ta målarburken, bryter en nagel när jag försöker få upp locket, svär högjutt och ska just doppa penseln i färgen när H-i-h skriker lugnt säger till mig; vad gör du nu????

Målar. Säger jag oförstående och vänder snobben-sidan av linnet mot honom som för att demonstrera att man inte får tillrättavisa personer som ska utföra hantverk.

Du tror väl inte att du bara kan börja sådar? Säger han.

Jo det tror jag, men tydligen är det fel, så det vill jag inte säga.
Så jag säger hrumpfnja. Och ler snällt.

H-i-h kastar sig raskt in i att ge tydliga instruktioner.

Först ska vi slipa och spackla, och tejpa och......så fortsätter det i all oändlighet medan jag nickar frånvarande och studerar min trasiga nagel. Kan man kanske rädda den om man sätter en liten pärla där?

Så då kan du börja då, hör jag en röst säga långt borta.

Jag vaknar till igen. Vaddåsadu? Vad ska jag göra? Jag vill ju mest gå runt och finmåla lite på en list. Helst i ståhöjd.

Men tji, där fick jag. Efter hårda tag med målartvätt, sandpapper, grundfärg och femtiotretton lager färg är rummet vitt och fint. Om man undantar den något flammiga kulören på väggen. Det är ju en jättestor vägg. Man kan ju inte räkna med att det ska vara jämt precis överallt. Och kanske lite färg som runnit, och stelnat, på listerna. Men det märker man inte. Om man inte tittar jättenoga. Och det är det väl ingen som gör. Eller hur?

Och jag är arg. Och trött. Och sur. På H-i-h, men det kan jag ju inte gärna säga när det var jag som ville måla om. Fast det är jag ändå.

Jag har vit färg i håret. På tårna. Tillochmed på baksidan av låren. Innanför kläderna. Och leggingsen har antagit ett svartvitt leopardmönster som hade sålt som smör i småstadens butique för damer 50+.

Jag ropar glatt på H-i-h att jag är fääääääääääääärdig! Och väntar förväntansfullt på alla lovord över hur duktig jag har varit.

Men H-i-h har fått det hela om bakfoten. Jag ser inga glädjetårar. (Hallå vi leker Bygglov här. Det kan man inte göra utan att någon gråter på slutet.) Ut ur H-i-h:s vidöppna mun kommer inte lovsång utan klagosång.
På små futtiga detaljer. Som en flammig vägg. Och lister där färgen runnit.

H-i-h suckar matt och säger att det var det här han visste skulle hända och att det var därför han inte ville måla om, för han får göra jobbet dubbelt och varför jag aldrig anstränger mig och..... jag zoonar ut och studerar mina naglar.
Som alla är brutna, skavda eller fulla med hack.

Så då är vi lika iallafall. H-i-h får måla om väggarna i rummet. Och jag får fila, tvätta och måla naglarna. Med många många lager för att få ordning på dem igen.

Och det är också jobbigt. Så jobbigt att jag är värd en bakelse. Med både glasyr och smörkräm.
För det får de iallafall inte i Bygglov.

Drömtårtebakelse med chokladglasyr

3 ägg
1 ½dl strösocker
5 msk potatismjöl
1 msk vetemjöl
2 msk kakao
1 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 250 grader. Täck en plåt med bakplåtspapper. Smöra plåten under pappret så fäster det helt plant utan bubblor.
Vispa ägg och socker pösigt. Sikta ner potatismjöl, vetemjöl, kakao och bakpulver i äggvispet. Vänd försiktigt så mjölet fördelas jämt. Bred smeten i ett jämt lager i långpannan.
Grädda mitt i ugnen i c:a 5 minuter.
Lägg ett bakplåtspapper på köksbängen och strö ett tunt lager strösocker på det. Stjälp upp kakan ovanpå pappret och dra av det papper som kakan gräddats på. Om det är svårt att få loss kan du pensla det med lite vatten innan du drar.
Låt kakan svalna helt och dela den sedan på mitten.

Smörkräm

100g rumsvarmt smör
2 dl florsocker
2 tsk vaniljsocker

Vispa eller rör fettet smidigt. Blanda ner sockret och vispa det till en slät kräm.

Montering

Bred smörkrämen jämt (här kan man inte slarva som med målarfärg ;) över en av bottnarna
Lägg den andra bottnen ovanpå. Tryck försiktigt över hela kakan.
Skär kakan antingen i fyrkanter eller stansa ut med valfri form. Jag använde ett pepparkaksmått med hjärtform. Det är lite trixigt att trycka formen i en så hög kaka, men det går med lite tålamod.
Lägg bakelserna på en tallrik och ställ in i frysen.

Glasyr

1 paket florsocker med chokladsmak
några teskedar vatten

Rör ut florsocker med en tsk vatten i taget till den har nått en trögflytande konsistens. Var försiktig med vattnet, blir det för mycket stelnar inte glasyren.

Lägg ett galler över en djup tallrik. Jag använde det galler jag har till chokladpraliner, men det går bra med ett ugnsgaller också. Ta ut bakelserna ur frysen och lägg en på gallret.
Skeda försiktigt glasyr över hela kakan. Du kan behöva "hjälpa till" med en sked på sidorna.
Ställ över kakan på ett annat galler att stelna. Dekorera eventuellt med strössel.

Om glasyren tar slut, använd den som samlats upp i fatet under gallret.

Servera och imponera.

Drömtårtebakelse

Godisfyllda chokladägg i kartong

Godisfyllda chokladägg

Det här med presenter.

Ja, de som på engelska kallas hostess gifts och som man pliktskyldigast tar med sig när man ska bort på middag.
Den oförberedde dammar av en flaska vin från hyllan, den snåle kör inom ICA och plockar med sig en halvvissen bunt tulpaner. Den perfekta gästen (som till exempel min vän A) har alltid något lagom stort, lagom  dyrt men fantastiskt genomtänkt som värdinnan (jag) alltid har velat ha, jag har bara inte vetat om det förrän nu.

Jag själv, som i detta fall får beskrivas som den pysseltokiga, ska alltid ha med mig nåt originellt. För det ska man ju. Tror jag. Alltid. I flera dagar före eventet går jag runt och skissar på olika "käcka presenter" såsom personligt stämplade ljus, egentillverkade praliner i ask, flädersaft, sylt, inlagd vad-som-helst-från-trädgården eller smaksatt olja. Som jag gjort själv.

För det faller mig sällan in att folk inte vill ha mitt hemmagjorda krafs. Oavsett hur mycket själ det ligger bakom. Förrän jag står där med sagda påse full av hemgjort pynt och tokångrar att jag inte tog med vin. Eller blommor. Eller ännu bättre. Båda.

Imorgon är det förutom Jesu lidande och mitt årliga åtagande att skrämma små barn (jag menar ge dem godis) utklädd till häxa i en skog vid en 4H gård även en sån dag. När vi blivit bortbjudna. Dessutom till trevliga människor som vi inte känner så väl.

Så min vana trogen har jag tänkt. Och tänkt. Och idag skred jag till verket. Denna gång har jag till och med tänkt lite äggstra. (Jätteroligt. Jag vet).

Och det var inte förrän shit om jag skriver fyra timmar här kommer INGEN att vilja göra om samma sak så jag menar, tre, en timme senare och allt var klart jag kom på det jag alltid kommer på när jag pysslat klart.
Folk vill inte ha hemgjort skräp. Och nu har alla affärer stängt så nån burk med Kusmi te kommer av mig inte levereras denna gång. Heller.

Hoppas att värdparet är väluppfostrade. Att de tänker på att Jesus hade det värre en de. Och gillar godis. I ägg.

Glad Påsk!

Godisfyllda chokladägg i kartong

6 ägg i kartong
150g mjölkchoklad
150g vit choklad
marshmallows
valfritt smågodis (så små som möjligt)

sax
papper
band
färgad halm (valfritt)

Använd en syl eller en vass sax och hacka försiktigt ett litet hål i botten på ett av äggen.
Använd saxen och klipp ett hål stort som en tioöring utan att resten av skalet spricker. (För er som är för unga för tioöringar var de c:a 1cm i diameter).

Töm ut ägget i en liten skål. Jag tömde ut äggen två och två, och använde dem att baka cupcakes med.
Spola skalet försiktigt med vatten och ställ med hålet nedåt på en handduk att torka.

När de stått c:a 15min kan du blåsa dem torra på insidan med hjälp av en hårfön.

Upprepa med samtliga ägg.

Hacka mjölkchokladen och smält den försiktigt över vattenbad.
Ta fram sex äggkoppar, eller snapsglas och ställ äggskalen med hålet upp i dem.
Häll försiktigt ner c:a tre teskedar mjölkchoklad i ett av äggskalen och låt chokladen täcka hela insidan av skalet.
Ställ sedan ner det i äggkoppen och ställ in i kylskåpet.

Ta bort eventuell spilld choklad med lätt fuktad trasa, men se till att inget vatten kommer in i ägget.

När chokladen i ägget har stelnat helt och hållet (c:a 30min till en timme i kylskåpet beroende på hur tjockt lagret är) kan du smälta den vita chokladen.
Upprepa med vit choklad på samma sätt. Här är det viktigt att arbeta snabbt så att den vita chokladen inte smälter mjölkchokladen. Ställ in äggen i kylskåpet igen.

När de är helt stelnade är de klara att fyllas. Fyll äggen med valfritt godis, stäng hålet med en bit marshmallow och sätt ner dem i äggkartongen.

Dekorera kartongen på valfritt sätt och knyt ett band runt.

Jag klippte ut ett papper i samma storlek som etiketten på äggkartongen och dekorerade med färgad halm.

När det är dags att äta äggen, knäck dem som vanligt, skala bort äggskalet och picka i dig innehållet.